IIII

Genom vindrutan, solen igen, orange, gul ännu en dag som aldrig tar slut,
är livet inget annat än förloppet av sig själv
och kommer det att fortsätta så tills graven har mig sluten, omfamnad, foglig, sval och fri.
Nu har jag ett rakblad i munnen, ögonen brinner hela vägen upp innanför skallbenet och magen bryter bröd.

-Bensinmacken därborta om det är en sådan kanske har något, en läskautomat, någon förymd tonårspojke eller ett fyllo?

Allt för törsten.

Jag är där lika snabbt som tiden det tar att släppa en kikare med blicken för
att sedan flyttas i en sladd in mot macken.
Jag konstanterar att det är torka medans jag rinner av ratten, genom dörren och ut i det dammoln min Slayer van lämnat efter sig.

Ut ur askan och in i elden kliver en man och erbjuder sig tanka mitt vrålåk av död.

-Full tank?

Jag hade redan masserat upp den och laddat den i bilen,
jag sjuter av två skott.
Det första träffar i magen, han böjer sig fram med ett tomt skrik.
Det andra skottet träffar huvudet, nåd och inga visor.
Jag går fram sätter mig gränsle över den gammla bensingamen, knyter händerna och snyter mig i hans jeansjacka.
Min gylf glänser likt en gyllene port och hans döda kropp är nyckeln till min lycka.
Sakta knullar jag hans protesklädda mun, det börjar göra ont men jag kommer snart och när jag är klar krossar jag hans huvudet med en närliggande sten så att ingen annan kan använda honnom.