IIIIII
Hon sa, hon sa, hon sa,
Hon sa en massa saker men inget verkade stämma.
Hon var här för att jobba ihop pengar till sin sjuka mamma i malmö.
Plysh-pyjamasen hängde på stolen och en tågbiljett seglade försiktigt ur när hon rycker den av stolen för att skyla sig som ett byte bedjandes ur snärjning.
Malmö central 23/4 08
13:05-18:52
Duschen vrids igång, dags att peta sig i näsan, släppa vind och snoka.
Det börjar bli tröttsamt att rota.
En rakkniv, ett läppstifft, säkerhetsnålar, en liten spegel, en släng kola och ett kort på familjen.
Hon talar sanning.
Äntligen, ett ärligt möte och jag kan luta mig tilbaka och slappna av för en stund av lycka.
Jag satte eftertänksamt ner vänster fot först och sedan träbenet, tänder en tändsticka imot det och höjde ljuset.
Det knackar på dörren och jag öppnar.
-Mr.Koschek?
Hennes hårtork går igång och piccolon talar dövt i mitt öra?
Hans mun rör sig angagerat mot min men ögonen stirrar ogenerat in mot det ångande badrummet.
Var det än var han sa eller såg så dämpade det inte mitt stånd av vilja eller försök till oförstånd.
jag drixsar av mitt dåligtsamvete och stänger dörren.
Hon är klar för dagen och trottsar regnet med ett tjockt lager smink och en långsmal stickad tröja.
-Jag följer dig ner.
Ett steg i taget men trappan tar aldrig slut, hela huset spökar tolvstegsprogram medans pianots toner tapetserar lobbyn.
Var jag än åker omger jag mig med sköterskor i form av flickvänner, doktorer bakom baren och när jag vaknar efter medicineringen, en väl struken tvångströjja framlaggd på sängen och en fluga i form av en snara.
jag ska bara suga i mig den här ciggaren innan jag bryter mig in hos dig.
orena handlingar i blod och stryptag med ett rent sinne, jag dömmer inte efter någons handlingar så gör det inte du heller.
Hur ska jag någonsin lyckas ta mig ut på gatan?
Hur kan jag köpa dagens tidning när jag inte ens kan greppa vart den kommer ifrån eller vågar fråga?
Bara börja leva i den tiden det hela påstås utspela sig i för att sedan ställa mig åt sidan.
tiden är något fysiskt, tiden är död, ett ömsat skinn.
skriv det och lev, läs det och lev.
lev det och dö.
Hon sa, hon sa, hon sa,
Hon sa en massa saker men inget verkade stämma.
Hon var här för att jobba ihop pengar till sin sjuka mamma i malmö.
Plysh-pyjamasen hängde på stolen och en tågbiljett seglade försiktigt ur när hon rycker den av stolen för att skyla sig som ett byte bedjandes ur snärjning.
Malmö central 23/4 08
13:05-18:52
Duschen vrids igång, dags att peta sig i näsan, släppa vind och snoka.
Det börjar bli tröttsamt att rota.
En rakkniv, ett läppstifft, säkerhetsnålar, en liten spegel, en släng kola och ett kort på familjen.
Hon talar sanning.
Äntligen, ett ärligt möte och jag kan luta mig tilbaka och slappna av för en stund av lycka.
Jag satte eftertänksamt ner vänster fot först och sedan träbenet, tänder en tändsticka imot det och höjde ljuset.
Det knackar på dörren och jag öppnar.
-Mr.Koschek?
Hennes hårtork går igång och piccolon talar dövt i mitt öra?
Hans mun rör sig angagerat mot min men ögonen stirrar ogenerat in mot det ångande badrummet.
Var det än var han sa eller såg så dämpade det inte mitt stånd av vilja eller försök till oförstånd.
jag drixsar av mitt dåligtsamvete och stänger dörren.
Hon är klar för dagen och trottsar regnet med ett tjockt lager smink och en långsmal stickad tröja.
-Jag följer dig ner.
Ett steg i taget men trappan tar aldrig slut, hela huset spökar tolvstegsprogram medans pianots toner tapetserar lobbyn.
Var jag än åker omger jag mig med sköterskor i form av flickvänner, doktorer bakom baren och när jag vaknar efter medicineringen, en väl struken tvångströjja framlaggd på sängen och en fluga i form av en snara.
jag ska bara suga i mig den här ciggaren innan jag bryter mig in hos dig.
orena handlingar i blod och stryptag med ett rent sinne, jag dömmer inte efter någons handlingar så gör det inte du heller.
Hur ska jag någonsin lyckas ta mig ut på gatan?
Hur kan jag köpa dagens tidning när jag inte ens kan greppa vart den kommer ifrån eller vågar fråga?
Bara börja leva i den tiden det hela påstås utspela sig i för att sedan ställa mig åt sidan.
tiden är något fysiskt, tiden är död, ett ömsat skinn.
skriv det och lev, läs det och lev.
lev det och dö.